Jeffrey Eugenides: Middlesex

En helt underbar bok - karaktärerna, sättet att skriva, berättelsen - ja allt!

Middlesex handlar om en Calliope, hermafrodit som föds som flicka och upptäcker att hon är "man" först när hon är fjorton. Calliope som är berättaren i boken låter läsaren följa historien om sina farföräldrar, en grekisk familj som emigrerar till USA under 1920 talet, sen sina föräldrar och slutligen sitt eget liv. Eugenides blandar vetenskap, historia, medicin, psykologi med en underbar berättelse.

Karaktärerna och språket i boken, som har glimten i ögat, var helt fantastiska. Samtidigt som Eugenides tar oss genom berättelsen, lyckas han få oss att tänka - hur lite vi kan påverka våra liv, vad är kön och idenitet egentligen, vad är arv och vad är miljö?

En fröjd att läsa, en sorg att avsluta!

Betyg: 5

Anders Paulrud: Fjärilen i min hjärna

Memento Mori - kom ihåg att du är dödlig. Så lär en tjänare fått påminna de romerska generalerna ständigt när de paraderade genom Rom. Idag finns det inte mycket som får oss att stanna upp och tänka efter. Allt måste gå fort och tar man inte beslut så missar man möjligheter. Att grubbla är att inte leva och varje minut måste upplevas.

Tack Anders Paulrud som liksom Joan Didion med Ett år av magiskt tänkade påminner oss om vår bräcklighet och att vi ska älska och berätta för de vi älskar att vi älskar dem.

Betyg: 5

Torgny Lindgren: Norrlands Akvavit

Torgny Lindgren är en av mina favoritförfattare och därför var mina förväntningar högt satta på denna bok. Tyvärr blev jag besviken. Likt Austers Travels in the Scriptorium besöker Lindgren sina tidigare karaktärer och trakterna för sina tidigare noveller och romaner; Västerbotten.

Boken har en del underfundiga ljusglimtar som får mig att skratta med på det hela taget saknas en berättelse som griper tag i mig.

Betyg: 2.5

Haruki Murakami: What I talk about when I talk about running

Murakamis senaste bok What I talk about when I talk about running är det närmsta man kommer en självbiografi. Murakami är en av mina favoritförfattare och det var fantastiskt att få förstå mer hur otrolig han är som person - envis, ödmjuk och mycket, mycket målmedveten.

OBS: Detta är alltså inte ett skönlitterärt verk.

Betyg: 4

Morten Ramsland: Hundhuvud

Det går utför. Det sägs ständigt i Ramslands Hundhuvud och jag måste säga att jag håller med. Läsaren får följa en norsk familj genom fyra generationer och det är ett välmålat porträtt. Alkoholism, otrohet, våldtäkt, och skär och tvättäkta egoism och missunsamhet. Själv mår jag sämst av att läsa om de senare - när man i en familj skadar varandra eftersom man älskar dem. Det är en välskriven bok och jag gick inte ner mig, så uppenbarligen har Ramsland lyckats skriva boken på ett "trevligt" sätt.

Betyg: 4

Paul Auster: Man in the Dark

De senare Auster-böckerna har tappat lite den magi och sagovärld som jag tycker att till exempel mina favoriter Moon Palace, Mr Vertigo och Book of Illusions har. I Man in the Dark är historien samtida och mer politisk och det finns egentligen ingen story. Första delen av boken är en uppdiktad värld, och handlar likt Travels In The Scriptorium om krig. Andra delen är mer en återblick av huvudpersonens liv och denna är avsevärt bättre, även om den känns lite fragmentarisk.

Betyg: 3

Stieg Larsson: Män som hatar kvinnor

Steig Larssons roman var en positiv överraskning för mig - jag hade förväntat mig mer av en normal spännande deckare men med en politisk twist. Larsson imponerar genom att hålla en hög takt utan att avslöja något mer av brottet som begåtts.

Det enda misstag jag tycker Larsson är i vissa personporträtt är stöpta aketyper eller orealistiska, speciellt att han ger sin huvudperson Lisbeth Salander fåniga superhjälteförmågor.

Betyg: 4