Monika Fagerholm: Den amerikanska flickan

Själva historien i sig är det inget fel på, men jag lyckas inte fatta något större tycke för någon av de centrala figurerna, och sättet den berättas på är krångligt och ganska förvirrande. Fragment av händelser poppar upp lite här och var i icke-kronologisk ordning, och emellanåt blir jag inte klok på i vilken ordning saker och ting skett. Jag förstår mig heller inte på strukturen i den ganska udda kapitelindelningen, eller varför vissa avsnitt är skrivna kursivt. (Jag antar att författaren vill visa att det handlar om något som inte är nutid, men vad spelar det för roll när det ändå hoppas fram och tillbaka i tiden?) Dessutom finns det irriterande många stavfel att hänga upp sig på.
Nu behöver ju en berättelse som återges på ett ovanligt sätt inte nödvändigtvis vara dålig. Och ja, det finns inslag som jag gillar mer eller mindre, men jag tycker i det här fallet inte att författarens speciella stil tillför boken något positivt. Därför har jag svårt att njuta av läsningen.
Nä, jag förstår inte hur den här boken kunde tilldelas Augustpriset.
Betyg: 2
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home