Siri Hustvedt: The Blindfold

Hustvedts debutbok är uppbyggd av fyra kapitel som först upplevs mer som fristående noveller om en och samma persons liv, men det visar sig senare att de knyts ihop i det fjärde, sista och längsta kapitlet.

Bokens huvudperson, Iris Vegan, är en ung lite mentalt instabil litteraturstudent i New York. Man får följa hennes liv i under arbete, sjukhusvistelse och två kärleksaffärer. Verkligheten kring Iris känns distorderad. Händelser och personers beteende är ovanliga och irrationella och berättelsen känns uppdiktad som projicerad genom en mentalt instabil människa; arbetet hon tar går ut på att dokumentera en död kvinnas tillhörigheter genom att beskriva dem för en diktafon i viskningar, under sjukhusvistelsen sammandrabbar hon med en vansinnig äldre kvinna som försöker antasta henne, människor blir besatta i ett fotografi av Iris och hon översätter en bok som tar henne i besittning.

Boken behandlar huvudsakligen ämnet person-identitet (vilket påminner lite om Hustveds makes böcker: Paul Auster). Är man samma person om man tar sig ett annat namn? Med ett annat yttre, ändras ens personlighet och till slut ens person och identitet? Gör en människa "avtryck" i föremål så att de på något sätt laddas med ens identitet? Är galenskap egentligen bara ett uttryck för ens olika identiteter och ett bevis på hur lite kontroll man har över dessa demoner?

Det är intressant läsning och jag tycker att Hustvedt behandlar intressanta ämnen. Dock tycker jag att det känns för mycket som en "tema: person-och-identitet":s-bok och att den är oönskat pretentiös.

Betyg: 3.5